Det regnar. Klockan är 0830 söndag 18 juli och jag ligger i en av Trondheims gästhamnar. Jag kom igår kl 17 och hann med en kort cykeltur genom staden.
I Kristiansund köpte jag ett norskt mobilt bredband och spenderade mycket tid på att försöka få det att fungera med mitt Tremodem. Normalt säljer man inte bredbandsabonnemang till utlänningar, men Telenor gör undantag för svenskar. Troligen för att så många svenskar jobbar i Norge. I vilket fall som hels så fick jag det inte att fungera.
Färden till Böröya blev mycket lång, 72 nm, vilket är den längsta dagsetappen i år. Jag kunde inte ankra på svaj förrän klockan 21. Hamnen var full av motorbåtar. På morgonen var det mulet väder men på eftermiddagen klarnade det upp och blev fint. Vindförhållandena var som vanligt, d v s ingen vind (1-2 m/s) från NO. Ibland fläktar det till lite grand och då åker seglen upp, men för det mesta blir det motorgång.
Det mest dramatiska som hände under dagen var att jag var ytterst nära att köra in i en fiskodling. Jag var nere i båten men fick för mig att jag borde titta ut och var då kanske 30 m från en av bassängerna. Genom att kasta mig över ratten lyckades jag koppla ur autopiloten och göra en tvärgir. Annars hade jag brakat rakt igenom bassängkanten och in till laxarna. Troligen hade jag fyllt båten med lax. Visst är lax gott, men ... Det hade nog blivit dyrt.
På eftermiddagen kom faktiskt bra med vind rätt emot (NO 8-9 m/s). Det blev en fin kryss och jag seglade en tysk 2-mastad båt under horisonten tack vare bättre höjdtagning. Den sanna vindvinkeln mellan slagen är 75 grader!
Gårdagsmorgonen var strålande och jag badade för tredje gången i år. Temperatur 12 grader. Vinden blåste som vanligt från NO fast faktiskt med 6 m/s, så det blev en trevlig kryss till en början. Så småningom blev det som vanligt igen med ingen vind och motorgång. Vid 12-tiden mötte jag två delfiner. När jag svängde runt hörnet och skulle gå SO i Trondheimsfjorden vände vinden för första gången på mycket länge till SO, dock som vanligt 2 m/s. Dessutom var det en nordlig motström på 2 knop. Till en början var motströmmen begriplig eftersom tidvattnet var på väg ut, men motströmmen fortsatte även efter att tidvattnet hade vänt. Smältvatten på väg ut är orsaken sade någon i hamnen. Vid nästa hörn blev kursen NV. Då vred vinden till NV och blev dessutom frisk! Vågorna blev väldigt krabba och i kombination med vind och ström emot gick det inte fort för motor. En stund tidigare hade jag blivit tvungen att slå på motorn när jag upptäckte att jag, för andra gången den här resan, hade glömt att stänga varmvattenkranen på toaletten efter att ha tvättat händerna. Följden blev att jag vattenfyllde hyllorna på toaletten och kölsvinet. Samtidigt ökade vinden kraftigt och båten lutade. För att få bort vattnet i tvättstället, som rann ut på hyllorna, öppnade jag kranen till tvättställsavloppet, vilket fick till följd att jag höll på att vattenfylla båten utifrån också. Snabbt upp och slå över till andra bogen. Då rann vattnet ut på durkarna istället. Ner med seglen och motor på och starta operation sanering! Skall man skratta eller gråta?
Klockan 17 förtöjde jag i Trondheim och dagens distans blev 51 nm.
I hamnen låg der för ovanlighetens skull tre utländska båtar, en brittisk, en amerikansk och en belgisk båt.
Jag spolade av båten allt salt, som bildats när vågorna stänkt över båten. I övrigt verkar luften vara väldigt ren här. Det blir ingen svart beläggning, som är så vanlig i Stockholmsområdet.
Landskapet runt Trondheim liknar Höga kusten. Det är mjukare avrundade berg med långa sluttningar med bondgårdar, åkrar och skog.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar