Jag har under de här dagarna inte kommit nära något trådlöst bredband och har därför inte kunnat uppdatera bloggen.
Jag befinner mig i Ulsteinvik, sydväst om Ålesund, och har idag passerat Norges mest fruktade kustavsnitt, Stadlandet för motor. Det gick bra. Vinden var måttlig och våghöjden ca 2 m, vilket är lågt i det här området. I övrigt var det ett ruggigt väder med kyla, dimma, låga moln och kusliga berg. Värmaren har gått oavbrutet det sista dygnet.Nu har det ljusnat här i hamnen.
I Selje, där jag blev kvar i 4 dagar i väntan på bättre väder, gjorde jag en cykeltur längs kusten, först i hård motvind och på vägen tillbaka i medvind. På vägen besökte jag ett galleri och fick mig till livs en dos kultur. Selje har en mycket vacker sandstrand, i stort sett öde. En dag stekte jag också en av de makrillar, som jag fått av en svensk båt för några dagar sedan. Till makrillen drack jag vitt vin. Vädret i Selje var soligt, men mycket blåsigt, styv kuling från NO. Vi var ett 10-tal båtar, som väntade på bättre väder för att kunna passera Stadlandet. Våghöjden utanför Stad var 4 m. Vikingarna fruktade det här kustavsnittet så mycket att de släpade båtarna över fjället. Norrmännen bygger nu en kanal, som kommer att göra att man slipper passera Stad. Snabb uppgrundning, tidvattenströmmar, permanenta strömmar och vind gör detta avsnitt så farligt.
Dagarna innan ankomsten till Selje var soliga, varma och för det mesta vindfattiga. Det blev en blandning av segling och motorgång. I tisdags 7 juli gick jag för motor med styv kuling rätt emot från Florö till Selje. Det var jobbigt och kallt. Jag blev tvungen att ankra i en vik, steka pannkakor och vänta på att vinden skulle avta något. Eftersom det är så höga berg, ca 600 m, blir det kraftiga fallvindar och till slut var jag tvungen att gå vidare och ankom kl 22 till Selje, där jag först låg förtöjd utanför två andra segelbåtar. De sista nätterna har varit kalla och värmaren har fått jobba.
I Askvoll blev jag bjuden på kaffe i en svensk båt. Jag visade dem hur de kunde använda sina instrument och autopiloten. De blev så imponerade att dagen efteråt fick jag både makrillar och en levande krabba av dem. Arbetet med att koka den stackars krabban levande samt att knäcka skalen och slutligen äta den lilla mängden krabbkött tog hårt på krafterna. Efter krabbaktiviteterna var det krabbskal överallt i båten. Påfrestande för en pedant! I Askvoll tvättade jag både vit- och kulörtvätt.
Några iaktagelser: Förhållandet mellan antal motorbåtar per segelbåt verkar ligga omkring 5:1. Norrmännen vinkar alltid både länge, ivrigt och engagerat. En norrman i hamnen påstod att det beror på att jag är svensk. Det finns knappast några utländska båtar i de här farvattnen, några tyska båtar, Paula och en skotsk båt, som förtöjde utanpå Paula i Selje. Den försvann snabbt, tyckte det var för blåsigt. Veklingar! Det är nu högsäsong och ganska fullt i hamnarna. Luftfuktigheten har varit ganska hög, ca 70 %. Det var lite jobbigt. Nu har den sjunkit till under 60 %, vilket känns bra.
I Florö blev jag bjuden på vin i en norsk båt, en Swedenyacht 38. Det var trevligt. Tydligen ser jag så ensam och övergiven ut att folk känner sig tvungna att förbarma sig.
Under de här 8 dagarna har distansen blivit måttliga 140 nm.
Så får jag be Per Lundgren att vidarebeforda en hälsning till Nisse Malm från Per Norrhäll, som jag mötte i Florö. De är släkt på något sätt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar