13 - 16 augusti Andenes - Bjarkoya - Narvik, 85 nm

Vädret har varit växlande, ostadigt skulle nog meteorologerna säga, sol, moln, regnskurar, vindstilla morgnar, ibland lite vind på dagarna, kyligt. Värmaren har fått jobba liksom motorn.
Jag har knappast sett några andra fritidsbåtar. I Andenes låg en tysk segelbåt, som jag tidigare träffat på. På Bjarkoya var jag ensam.
Torsdag 13 augusti var det dags för valsafari i stor ombyggd fiskebåt med start i Andenes. Dagen började med föredrag och visning av valutställningen i det nybyggda valsafarihuset. Bl a kunde man beskåda ett skelett av en spermval, den största tandvalen. Den minsta tandvalen, tumlaren, har jag sett ett flertal gånger. Spermvalen tycker mycket om (att äta) stora bläckfiskar och de hade gjort en fin modell av en spermval, som slogs med en jättebläckfisk. Spermvalhannarna verkar vara ganska stationära i djupområdet strax utanför Andenes. Honorna vill att det skall vara minst 15 grader varmt i vattnet och finns således inte i Norska havet.
Ca 10 nm utanför Andenes går djupet på en kort sträcka från några hundra meter till 1000 m. Här trivs spermvalarna eftersom det finns mycket fisk och bläckfiskar att äta. Valarna kan dyka ända ner till 2000 m djup.
Till det här området begav vi oss alltså. Vädret var inte det bästa, rätt blåsigt och ganska mycket sjö, dessutom regnskurar då och då och kallt. Sjösjuketabletter hade delats ut till intresserade innan avfärden men det kunde inte hindra en del från att spy friskt.
Det gick bra ändå! Safariledningen lokaliserade valarna m h a deras läten och sonarekolod, så vi fick se 4 spermvalar. Man ser valarna på avstånd genom sprutet. Båten kör då närmare och då ser man också ryggen och ryggfenan. Då fotograferar man så mycket man kan. Efter en stund har valen sprutat färdigt och hämtat tillräckligt med luft. Då dyker valen och man får se stjärtfenan sticka upp några sekunder innan den försvinner ner i djupet. Det är väldigt viktigt att man får ett bra foto på stjärtfenan. Det lyckades jag inte med, tyvärr. Håll till godo med en ryggbild!

Jag hade tänkt mig att även gå runt Senja och till Tromsö, men väderleksutsikterna verkade inte så bra när jag skulle gå från Andenes. Dessutom börjar jag känna mig ganska nöjd med alla underliga fjäll med snöklädda toppar, hav, fjordar, tidvatten, strömmar, fiskelägen och städer, som jag har sett, så jag bestämde mig för att nu får det vara nog och vände kosan söderut mot Bjarkoya och dagen därpå till Narvik. Båda dagarna blåste det faktiskt rätt friskt men rätt emot. Avstånden till hamnarna och oviljan att plåga mig, gjorde att jag gick för motor. I Ofotfjorden in mot Narvik satte jag faktiskt segel men det gick för långsamt i slörvinden, så det blev att stötta med motorn om jag skulle komma fram i rimlig tid.
Ofotjorden är 550 m djup på djupaste stället. Norr om fjorden är bergen runda och söderut är de taggiga. I Ofotfjorden går späckhuggarna in under vintern och äter sill. Då ordnas späckhuggarsafarin.
I gästhamnen i Narvik ligger en annan svensk båt, en X332 med skepparen Harald från Strängnäs. Harald har varit ända upp till Nordkap och Hammerfest. Hans motor har fått jobba i 500 timmar, så jag känner mig som en riktig seglare i jämförelse med honom. Vi har hjälpt varandra med att förbereda masterna för avtagning, dock har jag fått mest hjälp. Jag lurade Harald att hissa upp mig i masttoppen med spinnakerfallet. Tyvärr gick det inte att komma upp i toppen med det fallet, så Harald fick hissa upp mig en gång till, den här gången i storfallet. Då gick det bättre och jag kunde plocka ner alla givare.
Imorgon måndag kommer åkaren och hämtar X332:an och på onsdag blir Paula troligen hämtad. Masterna skall plockas av med mobilkranen, som lyfter båtarna. Det finns nämligen inga mastkranar i Narvik, även om det finns en del segelbåtar. Anledningen är antagligen att dels ligger båtarna i sjön under vintern och dels tar man upp båtarna med masten på. Kajen där vi skall lyftas upp ser skräckinjagande hög och oskyddad ut med stora bildäck. När det är lågvatten kan man bara drömma om att försöka ta sig upp på kajen, Någon stege såg jag inte, vid mitt besök idag. Vi får hoppas att det är lika vindfattigt, som det har varit hittills.