29 juli - 2 augusti Nesna - Nordskot

Nesna – Lovund – Traena (Husöja) – Svartisen – Bodö – Nordskot, 170 nm.
Det har varit en mycket fin vecka. Vädret har varit strålande. Veckan började tisdag 29 juli med en liggedag i Nesna, där jag ägnade mig åt tvätt av kläder, klippte mig och cyklade runt. Jag skrev tidigare att skillnaden mellan låg- och högvatten var nära 3 m, vilket man hade sagt. Det var inte korrekt. Skillnaden var bara 1,5 m. 3 m blir det kanske under speciella förhållanden när sol och måne, vind och strömmar samverkar.

Norrmännen är pigga på att rekommendera hamnar och öar, som man bör besöka. På onsdag begav jag mig därför av mot rekommenderade Lovund, en ö en bit ut i havsbandet. Solen sken och havet låg som ett nybonat golv. Trots det blåste det en svag vind, som gjorde att jag kunde segla. Stämningen var magisk, om jag får vara lite poetisk. Som vanligt på förmiddagen var jag alldeles ensam. Vid horisonten bakom mig började glaciären Svartisen dyka upp.
Lovund har en levande fiskeindustri, vilket är ganska unikt för en ö, som ligger så långt ut i havet, har jag fått lära mig. Den såg i alla fall ganska otrivsam ut med sina industrianläggningar och fiskeodlingar och dessutom hittade jag ingen gästhamn så jag fortsatte ännu längre ut till Husöja i Traena kommun, också ett levande samhälle, allra längst ut. De hade också en fin, väl skyddad gästhamn samt både postkontor och butik. Där finns också mycket konstigt formade berg.
De djur jag tidigare kallat delfiner är i själva verket tumlare, den minsta tandvalen. Tumlare lär finnas även i Östersjön, dock är de sällsynta där. Under seglingen till Traena såg jag både tumlare och ett sälhuvud sticka upp.

På torsdag var det som vanligt, vinden rätt emot och 2 m/s. Så småningom ökade vinden och seglen åkte upp för att efter en stund åka ner igen. Vinden verkar ligga i stråk, troligen beroende på de höga bergen och fjordarna. Det blir mycket svårseglat. Vinden ändrar dessutom riktning ideligen. Under dagen passerade jag polcirkeln utan att märka något. När jag kom in i fjorden, som leder in mot Svartisen, kom det kraftiga fallvindar upp till 14 m/s från de höga fjällen. Alla kanske inte vet att Svartisen är Norges näst största glaciär med en arm ned mot fjorden, som är den lägst belägna glaciärarmen, cirka 100 m över havsytan. Det finns en gästbrygga längst in i fjorden, där jag kunde förtöja. Under natten var 5 segelbåtar förtöjda vid bryggan. För att komma upp till glaciären cyklade jag först 4 km och vandrade sedan 2 km uppför. Det här var en av de större upplevelserna hittills under seglingen. Det är en fantastisk syn att se glaciären slingra sig ned för bergssidan och den enorma mängden is och snö uppe på bergskammen.

Fredagen 1 augusti började med stiltje, växlande molnighet temperaturen på den svala sidan. Strax före 11 fick jag fin vind och kunde segla i en stadig halvvind på 7-9 m/s nästan resten av dagen. Dessutom blev det soligt. En mycket lyckad seglingsdag, som slutade i Bodö efter 51 nm och en snittfart på 6 knop. På kvällen hann jag med en rejäl rundtur på cykel i staden. Något märkvärdigare än flera köpcentra, många sportbutiker och några gågator kunde jag inte upptäcka. Kanske inte att undra på eftersom Bodö blev bombat under andra världskriget och sedan uppbyggt igen. Staden har 40000 invånare.

Så är vi framme vid dagens datum, söndag 2 augusti. Klockan är 2130. Jag ligger i en liten gästhamn, som ligger 40 nm norr om Bodö. Vädret är mycket varmt, cirka 25 grader och solen lyser. Det skall den göra ett tag till och den skall väl bara göra ett kort besök under horisonten, som består av den imponerande, taggiga Lofotenväggen.
Dagen började med en fin bidevindssegling men övergick så småningom, som vanligt, i motorgång. Bergen norr om Bodö är både avrundade skogklädda och av den taggiga typen. Vid stränderna ligger små byar, som ser mycket trevliga ut. Här och var lyser guldgula sandstränder med grönskimrande vatten. Det är lite Medelhavsstämning. Klockan 10 ankrade jag, ”badade” (12 grader), duschade och drack kaffe. Stämnngen ombord var på topp! I Nordskot blev vi så småningom 4 båtar, varav 2 segelbåtar. Det börjar märkas att semestrarna går mot sitt slut.
Många underliga fåglar, stora och små, flyger och flyter omkring. Havsörnar och lunnefåglar känner jag igen, men resten?
Imorgon går jag över till Lofoten. Avståndet till den närmast belägna hamnen är bara 20 nm.